Viktexperimentet

Jag har varit överviktig så länge jag kan komma ihåg. Minst sedan lekis.
Jag har under åren provat det mesta för att bli normalviktig. Ibland med större hängivenhet och beslutsamhet, ibland med mindre. Ibland har det känts som jag mest gör det för att bevisa att det inte funkar för mig. Men iblan har jag helhjärtat gått in för något som jag verkligen trott på, och låtit det ta den tid det tar.... tills jag har gett upp. För det har alltid landat i det. Jag har gett upp.

Genom åren har jag kunnat konstatera att jag har en kropp som är mer envis än mitt huvud. Mer envis än de flesta andras.På viktväktarna fick jag höra att jag fuskade. Med LCHF hette det att jag överåt. Vid pulverdieter drack jag visst för lite vatten.... Eller något. Det har alltid funnits anledningar till varför jag inte går ner i vikt, som jag själv dock inte tycker känns rimligt. Min kropp tror helt enkelt att den kommer svälta ihjäl om den släpper ifrån sig minsta gram.

Jag är som sagt inte nybörjare på det här med viktminskning. Jag har läst det mesta om näring, träning, förbränning och olika tankar och forskning om de mest skilda dieter. Jag är påläst. Jag set till att sätta mig in i fakta innan jag gör någon kostomläggning. Jag vet hur man bör äta om man vill tappa kilon och ändå må bra. Problemet är att det inte fungerar för mig. Jag kan inte svara på varför. Det bara inte funkar. Men....

Nu har jag kommit till en punkt där jag helt enkelt MÅSTE vinna över kroppen.

Jag närmar mig 40-års strecket.
Jag har PCOS, och kommer med största sannolikhet att få diabetes såsmåningom.
Jag har spondylartrit, mest troligt Bechterews sjukdom.
Jag väger närmare 100kg och har ett BMI på 35,4.

Om jag inte blir lättare står jag alltså inför en inte allt för ljus framtid. Mina leder kommer inte att hålla för min vikt länge till. Jag kommer få diabetes och förmodligen även andra överviktsrelaterade sjukdomar. Min rörlighet kommer minska successivt och det finns stor riska att jag inte kommer klara av ett normalt liv i framtiden. Så vill jag inte ha det.

Så nu har jag gett mig själv ett val. En utmaning. Ett ultimatum. Om jag förlorar finns det bara en utväg kvar, GBP, och det skrämmer mig! Men det skrämmer mig ännu mer att inte få leva! Därför tänker jag inte förlora. Därför tänker jag förändra på riktigt. Inte ge upp. Och VINNA!! Vinna över min envisa kropp så jag istället kan börja jobba tillsammans med den mot en bättre framtid!

Jag tänker att bloggen ska få bli min ventil. För min omgivning kommer inte orka lyssna på mitt tjat. Jag måste få berätta, släppa ut frustration, klappa mig själv på axeln och älta motgångarna utan att känna att jag belastar någon. Så läs om du vill, låt bli om du känner för det. Detta är bara för min egen skull. Kan det inspirera och hjälpa någon annan är det såklart väldigt kul, men huvudsyftet är jag, mig själv och min egen viktresa.

Så... med det sagt tänkte jag pränta ner hur min utmaning faktiskt ser ut.
Jag började faktiskt redan för 6 veckor sedan. Och nu har jag 6 veckor kvar.
Steg ett har varit att vara öppen med vad jag håller på med, och varför. Om fler vet är det svårare att ge upp. Så "alla" vet.
Jag räknar energi (kcal) och skriver upp för att ha koll på intaget. Min kost är Så normal som möjligt, för att det ska fungera i livet. Men jag försöker äta mycket begränsat med kolhydrater och undviker socker, mjöl och väldigt kolhydratrika livsmedel som t.e.x ris. De kolhydrater jag äter ska komma från en bra källa, som förer, nötter, fullkorn och rotsaker. Men som sagt i begränsad mängd. Anledningen till det är att jag har levt enligt LCHF i ca 1 år (nej, jag gick inte ner i vikt då heller) och mådde väldigt bra. Jag slapp mina kraftiga blodsockersvängningar, var stabilare i humöret och fick mindre värk. Dessa effekter vill jag gärna försöka hålla kvar. Jag försöker också få i mig tillräckligt med protein. Det är inte helt enkelt. ca 1,5g/kg bör jag äta har jag fått veta....Men med mycket kvarg och äggvitor i olika former till mellanmål brukar det gå ihop sig.

Mitt största fokus ligger dock på träning!! Jag tänker som så, att om kroppen vägrar lämna iväg några gram ska den iallafall få omvandla en hel del av dem till snygga muskler! ;-) Så min målsättning är att träna minst en timma så många av veckans dagar som möjligt, men minst 5! Träningen är omväxlande. Spinning, styrka, "buren"-pass (synergy 360), crossmix, och egen konditionsträning på crosstrainer, träningscyckel, löpband och roddmaskin. Jag springer inte, men kompletterar gärna med promenader och powerwalks emellanåt. Jag resonerar som så, att någon effekt på kroppen måste det ju ha!

Så... vad har jag då uppnått på dessa första 6 veckor? Ja.... typ ingenting!! Vikten är iofs -1,3kg, men det kan jag variera från dag till annan ändå. Återstår att se om det är en kvarstående minskning som kommer minska mer. Midjemåttet har inte heller minskat, utan står stadigt på 114cm. Men snart... SNART måste det börja röra på sig. Det gäller bara att vara tillräckligt envis!!
Om 6 veckor (12 veckor totalt då...) vill jag kunna se att det funkar. Att jag får resultat. Det behöver inte vara några stora viktras, eller extrema skillnader, men jag vill känna att det är värt att fortsätta. Annars har jag lovat mig själv att påbörja resan mot en GBP. För jag väljer livet!!!

Välkommen att följa mig om du vill!
Jag kommer skriva uppdateringar och rapporter lite när jag känner för det, men ska iallafall försöka få till ett söndagsinläg varje vecka. Söndagar är nämligen min viktdag, så då ska de eventuella framstegen rapporteras... Hur de ser ut återstår att se!!