Hej!
Om någon undrar var jag tog vägen...
så gick jag bara vilse i bebisbubblan ett tag.
Höll på att aldrig komma ur...
Eller VILL inte komma ur, rättare sagt!
Den 16 Juli kl 20.53 föddes nämligen våran alldeles perfekta, ljuvliga, underbara
AMALIA
3220gram och 49cm ren lycka!!
Det är helt otroligt hur en sådan liten människa så självklart kan inta sin plats i familjen och bli så totalt älskad från första sekund!
En blick, ett litet knorr.. och genast finns det en villig famn för detta lilla knyte.
Hon är lyckligt lottad som så efterlängtad gjort entre i en familj med så fina syskon!
Alla fyra är lika förälskade som jag, och hennes far icke att förglömma.
Och tur är ju det.
För hon är en riktig gosbebis!
Helst vill hon ligga vid mammas bröst dygnet runt,
men de stunder mamman behöver vara lite frikopplad duger de andra famnarna alldeles utmärkt!
Pappas...
Sandras...
Samuels...
Alfreds....
eller Agatons...
Och trots det blir det ändå kö till underverket emellanåt.
Så... Jag befinner mig i bebisbubblan. Fullkomligt förälskad i detta lilla knyte och totalt hög på lyckohormoner!
Har lite svårt att förstå vad jag har gjort för att förtjäna denna vackra, kärleksfulla, fantastiska familj!!
Kan inte önska mig mer av livet.
Känner mig komplett, hel och harmonisk.
Och trots att verkligheten börjar göra sig påmind tänker jag ha kvar en fot i den bomullsluddiga, rosaskimrande bebisbubblan så länge jag bara kan.
Och bara NJUTA!!








Inga kommentarer:
Skicka en kommentar