En vecka

Sådärja!

Då var första veckan avklarad och man kan väl då säga att man är igång på riktigt.

Hur har det gått då?

Jovars, tackar som frågar.

Förutom den hemska huvudvärken som satt i några dagar...

och den extrema tröttheten som får mig att somna på soffan medan fem vildar hoppar på min mage (ja, ja..nästan iallafall) ...

Så har det gått riktigt bra!

Jag har inte varit hungrig alls.

Och suget har varit helt kontrollerbart.

Mest vanan att kvällsäta i tv-soffan som varit svårt att bryta.

Men har även där lyckats hålla mig till "bra" saker.

Lite nötter, lite ost...

Inte ett enda chips, popcorn eller minsta godisbit smet innanför mina läppar, trots att de stod mitt framför ögonen både fredag och lördag kväll.

Och det var inte ens speciellt jobbigt!!

Har faktiskt inte gjort ett enda avsteg denna första veckan.

Men... första veckan är ju alltid enklast.

Nu är ju motivationen på topp!

Men det är underbart att inte vara ständigt hungrig... sugen... och hittills har jag inte haft ett enda blodsockerfall, något som var nästan dagligen förekommande tidigare!

Häftigt!

En annan effekt jag märkt är att jag inte fryser längre!

Helt underbart!

Så frusen som jag har varit denna vinter kan jag inte komma ihåg att jag någonsin varit förr.

Jag har suttit med stickad tröja under dubbla filtar framför brasan och ändå frusit kopiöst!

Men de senaste dagarna är jag varm som en kamin igen.

Riktigt skönt, faktiskt!

Vågen då?

Jodå, även den var en positiv överraskning.

Jag hade inte väntat mig någon direkt nedgång

Det kan ju gott ta ett tag för kroppen att ställa om.

Men ett kilo hade försvunnit!

Och det som var mest förvånande var att även en cm runt magen var borta!

Och då har jag ändå rört mig extremt lite denna veckan, p.g.a en envis kvardröjande hosta och ett stukat knä.

Nu återstår det ju att se vad som händer framöver.

Och om dessa påfrestande omställningsbesvär behagar ge med sig.

Fortsättning följer!