LCHF

Efter måndagens grymma besvikelse på hur min kropp fungerar tänkte jag om.

Det är inte min kropps fel att jag har matat den med energi som den inte behöver.

Och däremellan satt den i svält för att försöka få den att släppa det överflödiga.

Självklart kan den inte må bra så, och det visar ju sig!

Så... jag tillbringade dagen med att läsa, fundera, slå i böcker och läsa lite till.

Vetenskapliga studier, källgranskade artiklar, själupplevda bloggar och ren näringslära.

Och egentligen är det så logiskt.

Känns som alla pusselbitar faller på plats.

Självklart är det såhär vi borde äta!

Kolhydrater utesluts inte helt i "vanlig" LCHF,

och följer man kostråden och är ordentligt påläst så kan jag inte se att det skulle finnas några hälsorisker alls.

Självklart kan man får brister om man missar vissa delar ur kosten.

Lika självklart som att någon som lever på fiskpinnar och pommes kan få det.

Men, men.

Jag tänker inte skriva något försvarstal här.

För det behövs inte.

För de som vill veta mer finns massor av bra info på nätet!

Det behöver inte jag formulera här.

Men

Det känns så häftigt att plötsligt förstå _varför_ min kropp har uppfört sig som den gjort, och hur jag ska komma ur det!

Jag är beredd på att det inte alls behöver bli något viktras.

Min kropp behöver först och främst få chans att normalisera sin grundomsättning.

och det kan ta tid.

Men det viktigaste är ju fortfarande att MÅ BRA!

Så...

Sedan i tisdags kör jag hårt.

Inga onödiga kolhydrater alls.

Bara ren mat.

Fett, proteiner och ovan-jord-grönsaker.

Och hur mår jag då?

SKIT!!

Men det var väntat.

Min kropp har abstinens.

Den är van vid att få fri tillgång till snabba, lätttilgängliga energikällor via kolhydraterna.

Nu får den inte det

Nu måste den jobba lite.

Och socker kickarna uteblir.

Lika självklart som att en drogberoende får abstinensbesvär vid frånvaron av den åtrådda drogen, får en sockerberoende det.

Socker är en vansinnigt stark drog!

Så

Jag är vansinnigt trött... huvuder är segt som kola.

Har en hemsk huvudvärk.

Mår skit.

Och det är värt det!

För då vet jag ju att en omställning är på gång.

Och jag är inte hungrig!

Knappt ens sugen.

Vilken fantastisk känsla!